Rädsla är det största hotet mot ett bra ledarskap. Om man är rädd vågar man inte pröva nytt och då utvecklas man inte, vare sig som individ eller som organisation. Det var ett budskap som Roland Svensson hade med sig till en stor skara ekonomer i USA.

En typisk organisation i USA fungerar som en symfoniorkester med en dirigent som enda ledare. Det är ett auktoritärt ledarskap och där finns det en rädsla för att misslyckas. Här i Sverige fungerar vi mer som en jazzorkester, alla som kan ta ett steg framåt och är lämpliga som ledare inom sitt område får leda och spela solo, säger Roland Svensson som är utbildningsledare på KEF.

Tre kommuner och fem regioner går tillsammans miste om 125 miljoner i statligt elstöd. Orsaken är att Skatteverket, med hänvisning till gällande lag och förordning, bedömer att kommunerna i sammanhanget ska klassas som jordbruk.

Sala kommun hade ansökt om ett elstöd på 7,3 miljoner kronor, men fick i slutet av förra året besked att man bara kunde få 2,1 miljoner kronor. Anledningen var att Skatteverket efter att ha tolkat reglerna för stödet klassat kommunen som ”primärproducent av jordbruksprodukter”. En kommun eller ett företag med sådan verksamhet kan enligt reglerna maximalt få 2,5 miljoner i stöd.

Mer pengar till små, glesa och ekonomiskt svaga kommuner – mindre till tätbebyggda med hög skattekraft. Robin Hood slår till igen. Eller?

Parlamentariskt sammansatta Utjämningskommittén kom i juli med sitt betänkande efter mer än två års arbete. Enligt utredningens huvudsekreterare Emelie Värja, forskningschef på Kommuninvest, har tiden varit största svårigheten i uppdraget. Kommittén skulle utreda inte bara hela utjämningssystemet, inklusive LSS, utan även de riktade statsbidragen samt hur höga och ökande skattesatser kan motverkas.

Finansieringen av civila försvaret är en stor fråga i kommunerna. Beräkningar visar att satsningar i storleksordningen 20 miljarder kronor kan behövas.

I april 2023 tillsatte regeringen utredningen Kommuners och regioners grundläggande ansvar inför och under fredstida kriser och höjd beredskap, som bland annat ska identifiera ansvar och roller inom kommuner och regioner och föreslå effektiva metoder för resursfördelning vid krissituationer.

Orosmolnen hopar sig över svensk ekonomi, men samtidigt finns en bra grund att bygga vidare från, spår Kommunal Ekonomis fyra framtidsspanare.

– Den nordiska modellen har levererat på topp i flera decennier, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.

Svenska kommuner och regioner lever i en alltmer utmanande omvärld. Vem kunde för tio år sedan tänka sig att krigshot, pandemier, cyberattacker och klimatkatastrofer skulle bli en del av sektorns vardagsplanering?

Siffror är inte allt för Årets kommunalekonom. Som regiondirektör i Region Jönköpings län vill Jane Ydman dyka ner under ytan. – Hur har våra invånare det? Hur likvärdig är tillgången till våra tjänster? I den här rollen har jag fått ett bredare perspektiv, säger hon.

Nu är den på plats, standarden för kommunal räkenskapsrevision. De första erfarenheterna är gjorda, och resultatet är blandat och beroende på vem man frågar. Förbättringspotential finnes.

Dyrare revision och inte uppenbart någon förbättrad kvalitet på redovisningen. Det är i korthet resultatet av den enkät som KEF skickat ut till kommunerna om KISA.

Södertälje har tagit strid mot välfärdsbrottsligheten.
– De som inte är på banan i de här frågorna kommer att få ett iskallt uppvaknande, säger kommunstyrelsens ordförande Boel Godner (S).

Att leta i bokföringen är ett effektivt sätt att komma åt välfärdsbrott. Finns brister i ekonomin är det troligt att även vården brister. Rutinerade utredare i Region Stockholm vet att kontroller lönar sig, och avskräcker oseriösa aktörer.

Kontrollsystem som inte fungerar och bristfälliga avtal ökar risken att kriminella utnyttjar välfärdssektorn för att komma åt offentliga medel. Ingen kommun eller region är förskonad från risken att utsättas för brott.

Att ställa samman räkenskaper för hela kommunkoncernen hör till redovisningens knepigare uppgifter. Specialisten PerÅke Brunström delar med sig av sina erfarenheter.

Hennes pappa var ingenjör på Lunds Energi och gillade inte riktigt styrsystemet som införts där. Det väckte hennes forskarintresse för kommunala bolag och deras tvetydiga mellanställning.

Att AI i form av Chat GPT slog igenom i arbetslivet under fjolåret undgick inte många. Men vad har man egentligen för nytta av verktyget som kommunekonom? KEF:s första kurs i ämnet gav både svar och skapade stort intresse.

Kommunala och regionala bolag är en viktig del av kommunsektorn. Fördelarna är uppenbara, men även nackdelarna är tydliga. Och för ekonomer finns det mycket att intressera sig för.

En hjälp för kommunerna i tuffa tider eller ett sätt för staten att slippa ta ansvar? Åsikterna om resultatutjämningsreserverna går isär.

Ju mer osäker omvärlden är, desto svårare att göra prognoser. Makroanalytikern Susanne Spector på Nordea ger kommunerna och regionerna rådet att försöka se nyktert på tillvaron och trots allt hålla i det långsiktiga, även i tuffa lägen med inflation och stigande priser.

Ett brev från Socialstyrelsen om hur två bidrag ska intäktsredovisas har väckt känslor. RKR:s kanslichef Torbjörn Tagesson är kritisk till att myndigheterna omtolkar praxis precis före bokslutet.

Statsbidragen är inte bara en källa till stärkt kommunal ekonomi – utan också till en hel del irritation. – För kommunerna är det nästan omöjligt att se hur staten flyttar pengarna fram och tillbaka, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR.