Momsfrågan ska inte avgöra vilken driftsform en kommun väljer. Därför finns systemet med momskompensation. Men lösningen kan utnyttjas på ett sätt som riskerar att urholka momssystemet för kommuner, varnar experten Christina Grape på PwC.

Om ett par år kan ett nytt ramavtal som ger kommuner och regioner möjlighet att välja bland fler leverantörer av ekonomisystem än i dag vara på plats. Tanken är att avtalet ska skapa större konkurrens och samtidigt ge leverantörerna en kvalitetsstämpel.

Effektivitet handlar inte bara om att leverera tjänster så att medborgarna blir nöjda, utan om att göra det med hög kvalitet och genom att använda resurserna så smart som möjligt.

Hör du till dem som får lätt ångest när det är dags att lämna RS-rapporteringen till SCB? Eller tycker du, som RS-experten Henrik Berggren, att RS är roligt? Rätt använd är RS-rapporteringen både hjälpsam och högintressant.

Kommunala bolag omfattas av CSRD på koncernnivå. Det innebär specifika utmaningar eftersom kommunkoncerner är en juridisk enhet, oftast utan egna resurser.

PwC:s Jenny Theander, CSRD-expert, och Susanna Collijn, expert på kommunalekonomi och kommunal styrning, reder ut vad som gäller.

Nu ska hållbarhetsinformation behandlas lika noga och strukturerat som finansiell information. Anledningen förkortas CSRD och i vissa kommuner är arbetet redan i full gång.

Kanske har du hört akronymen CSRD i olika sammanhang, men vad innebär den egentligen? När EU tar krafttag för hållbarheten påverkas de kommunala bolagens redovisning.

I takt med att klimatfrågan blivit alltmer akut och hållbarhet är en självklar del av samhällets mål skärper EU kraven på företag och offentliga aktörer att redovisa hur de arbetar med hållbarhet.

En lagändring med möjlighet att säga hej då till papperskvitton öppnar för en smidigare och mer ändamålsenlig arkivering. RKR arbetar nu med att uppdatera sina rekommendationer.
– Nu kan kommunerna dra full nytta av de moderna affärssystem som finns i dag, säger redovisningsspecialisten Marcus Johansson.

– Det gäller för er att ha ordning och reda i er ekonomi. Att bygga likviditet. Och att ha en stark balansräkning om det händer något.

Nordeas chefsekonom Annika Winsth lade även under årets Kommek fram sin syn på ekonomins utveckling.

Hur påverkas kommuner och regioner framöver av den ekonomiska utvecklingen? Det var kärnan i seminariet som Annika Winsth höll. Svag ekonomisk utveckling och en vikande sysselsättning sätter press. Viktigt att ha i åtanke, enligt henne, är att det har varit stökigt på finansmarknaderna i sommar.

Rädsla är det största hotet mot ett bra ledarskap. Om man är rädd vågar man inte pröva nytt och då utvecklas man inte, vare sig som individ eller som organisation. Det var ett budskap som Roland Svensson hade med sig till en stor skara ekonomer i USA.

En typisk organisation i USA fungerar som en symfoniorkester med en dirigent som enda ledare. Det är ett auktoritärt ledarskap och där finns det en rädsla för att misslyckas. Här i Sverige fungerar vi mer som en jazzorkester, alla som kan ta ett steg framåt och är lämpliga som ledare inom sitt område får leda och spela solo, säger Roland Svensson som är utbildningsledare på KEF.

Tre kommuner och fem regioner går tillsammans miste om 125 miljoner i statligt elstöd. Orsaken är att Skatteverket, med hänvisning till gällande lag och förordning, bedömer att kommunerna i sammanhanget ska klassas som jordbruk.

Sala kommun hade ansökt om ett elstöd på 7,3 miljoner kronor, men fick i slutet av förra året besked att man bara kunde få 2,1 miljoner kronor. Anledningen var att Skatteverket efter att ha tolkat reglerna för stödet klassat kommunen som ”primärproducent av jordbruksprodukter”. En kommun eller ett företag med sådan verksamhet kan enligt reglerna maximalt få 2,5 miljoner i stöd.

Mer pengar till små, glesa och ekonomiskt svaga kommuner – mindre till tätbebyggda med hög skattekraft. Robin Hood slår till igen. Eller?

Parlamentariskt sammansatta Utjämningskommittén kom i juli med sitt betänkande efter mer än två års arbete. Enligt utredningens huvudsekreterare Emelie Värja, forskningschef på Kommuninvest, har tiden varit största svårigheten i uppdraget. Kommittén skulle utreda inte bara hela utjämningssystemet, inklusive LSS, utan även de riktade statsbidragen samt hur höga och ökande skattesatser kan motverkas.

Finansieringen av civila försvaret är en stor fråga i kommunerna. Beräkningar visar att satsningar i storleksordningen 20 miljarder kronor kan behövas.

I april 2023 tillsatte regeringen utredningen Kommuners och regioners grundläggande ansvar inför och under fredstida kriser och höjd beredskap, som bland annat ska identifiera ansvar och roller inom kommuner och regioner och föreslå effektiva metoder för resursfördelning vid krissituationer.

Orosmolnen hopar sig över svensk ekonomi, men samtidigt finns en bra grund att bygga vidare från, spår Kommunal Ekonomis fyra framtidsspanare.

– Den nordiska modellen har levererat på topp i flera decennier, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.

Svenska kommuner och regioner lever i en alltmer utmanande omvärld. Vem kunde för tio år sedan tänka sig att krigshot, pandemier, cyberattacker och klimatkatastrofer skulle bli en del av sektorns vardagsplanering?

Siffror är inte allt för Årets kommunalekonom. Som regiondirektör i Region Jönköpings län vill Jane Ydman dyka ner under ytan. – Hur har våra invånare det? Hur likvärdig är tillgången till våra tjänster? I den här rollen har jag fått ett bredare perspektiv, säger hon.

Nu är den på plats, standarden för kommunal räkenskapsrevision. De första erfarenheterna är gjorda, och resultatet är blandat och beroende på vem man frågar. Förbättringspotential finnes.

Dyrare revision och inte uppenbart någon förbättrad kvalitet på redovisningen. Det är i korthet resultatet av den enkät som KEF skickat ut till kommunerna om KISA.

Södertälje har tagit strid mot välfärdsbrottsligheten.
– De som inte är på banan i de här frågorna kommer att få ett iskallt uppvaknande, säger kommunstyrelsens ordförande Boel Godner (S).

Att leta i bokföringen är ett effektivt sätt att komma åt välfärdsbrott. Finns brister i ekonomin är det troligt att även vården brister. Rutinerade utredare i Region Stockholm vet att kontroller lönar sig, och avskräcker oseriösa aktörer.

Kontrollsystem som inte fungerar och bristfälliga avtal ökar risken att kriminella utnyttjar välfärdssektorn för att komma åt offentliga medel. Ingen kommun eller region är förskonad från risken att utsättas för brott.