Aktuellt och läsvärt
Här kan du ta del av utvalda artiklar från tidningen Kommunal Ekonomi, senaste nytt från föreningen samt omvärldsbevakning.
Smakprov från tidningen Kommunal Ekonomi
Vår medlemstidning är landets ledande tidning inom kommunal ekonomi. Här kan du läsa några utvalda artiklar. Du som är medlem får tidningen i brevlådan eller digitalt sex gånger per år. Det går även att prenumerera på tidningen. Läs mer på Tidningen Kommunal Ekonomi.
Att leta i bokföringen är ett effektivt sätt att komma åt välfärdsbrott. Finns brister i ekonomin är det troligt att även vården brister. Rutinerade utredare i Region Stockholm vet att kontroller lönar sig, och avskräcker oseriösa aktörer.
Kontrollsystem som inte fungerar och bristfälliga avtal ökar risken att kriminella utnyttjar välfärdssektorn för att komma åt offentliga medel. Ingen kommun eller region är förskonad från risken att utsättas för brott.
Att ställa samman räkenskaper för hela kommunkoncernen hör till redovisningens knepigare uppgifter. Specialisten PerÅke Brunström delar med sig av sina erfarenheter.
Aktuellt hos KEF
Sök efter ny personal via oss på KEF och nå ut med er platsannons till våra ca 4 800 medlemmar fördelade över hela landet! Via våra kanaler når er tjänst ut till ekonomer inom kommuner och regioner, även till de som inte är aktivt jobbsökanden just nu.
StyrningsSnacket med Hans Petersson - med Fokus på kommunal ekonomi" är en videoblogg för dig som vill fördjupa din förståelse för kommunal ekonomi och verksamhet. Nu finns ett nytt avsnitt ute!
Vem tycker du är Årets kommunalekonom eller har gjort Årets insats? Nominera din favorit här på hemsidan, senast 15 maj!
Saxat från omvärlden
Förra veckan höjde Riksbanken styrräntan med en procentenhet till 1,75 procent. Prognosen är att styrräntan kommer fortsätta höjas det kommande halvåret. Inflationen är för hög. En viktig faktor som har bidragit till att driva upp inflationen är Rysslands krig i Ukraina som har skapat allvarliga störningar på energimarknaderna i Europa.
Genom att Riksbanken höjer räntan kraftigt nu är ambitionen att minska risken för hög inflation på längre sikt och därmed minska behovet av en ännu större penningpolitisk åtstramning längre fram.
Kriget i Ukraina har drivit upp energipriserna och drivit på inflationen, även om inflationen var på väg uppåt redan innan. Den hårda nedstängningspolitiken under pandemin slog hårt mot ekonomin. Produktionskostnaderna steg och varubrist uppstod, vilket fick igång inflationsprocessen. Men den kanske viktigaste faktorn är dock penningpolitiken.
Riksbanken har enligt Fredrik N G Andersson under snart tio års tid stimulerat ekonomin med rekordlåga räntor och stora köp av värdepapper.
Jämfört med den prognos SKR presenterade i april är den viktigaste förändringen att de nu räknar med starkare nominell skatteunderlagstillväxt under hela prognosperioden, men att köpkraften är kraftigt nedreviderad speciellt 2023–2024. Detta beror på en högre allmän prisuppgång och ökade pensionskostnader när prisbasbeloppet ökar kraftigt.