Fokus på gleshet och socioekonomi
Mer pengar till små, glesa och ekonomiskt svaga kommuner – mindre till tätbebyggda med hög skattekraft. Robin Hood slår till igen. Eller?
ROBIN HOOD. Ta från de rika, och ge till de fattiga. Vissa kommuner anser dock att ”rån” är ett mer passande ord än omfördelning.
Bild: Istock
Parlamentariskt sammansatta Utjämningskommittén kom i juli med sitt betänkande efter mer än två års arbete. Enligt utredningens huvudsekreterare Emelie Värja, forskningschef på Kommuninvest, har tiden varit största svårigheten i uppdraget. Kommittén skulle utreda inte bara hela utjämningssystemet, inklusive LSS, utan även de riktade statsbidragen samt hur höga och ökande skattesatser kan motverkas.
“Vi jobbade länge med tillväxtkompensation, men det togs bort.”
Därtill ingick att se över om inkomstutjämningen påverkar tillväxten. Även om det är tänkbart i teorin, gick det inte att finna evidens för detta. Frågan var den som ledde till mest politiska diskussioner i kommittén, enligt Emelie Värja:
– Vi jobbade länge med tillväxtkompensation, men det togs bort. Hade vi haft tid, kanske det varit möjligt att enas om en komponent för tillväxt.
Hon tycker det viktigaste i förslagen är att samtliga beräkningsmodeller gåtts igenom i grunden, vilket ger bättre träffsäkerhet för strukturella faktorer. Det blir större fokus på gleshet och socioekonomi liksom småskalighet, exempelvis får regionerna ersättning för mindre sjukhus.
– Och vi har fått bättre incitament. Till exempel i gymnasieskolan, där det inte längre lönar sig att ha individer utanför gymnasiet. Och LSS-utjämningen är inte längre påverkbar.
Kraftig kritik kommer från kommuner i Storstockholm, som får sämre utfall med de nya förslagen. Vad är ditt budskap till dem?
– I kostnadsutjämningen har vi gått igenom modell för modell. Sedan slår vi ihop dem och ser utfallet, och jag förstår att det kan vara utmanande. Men vi strävar efter att uppnå de mest likvärdiga förutsättningarna. Vi tittar efter hur det ser ut. Vad säger data?
5 nyheter i förslaget
Ny modell för gleshet med ökad utjämning som följd.
Socioekonomisk kompensation även för grundskolan.
Personalkostnadsindex tas bort i LSS-utjämningen.
17 riktade statsbidrag om totalt 10 miljarder kronor överförs till generella statsbidraget.
Riktade statsbidrag ska styras av fyra principer för när de är berättigade och fyra kriterier för hur de utformas.
Och faktum är att i Stockholms län blir fortsatt 17 av 26 kommuner nettobidragstagare med förslagen.
SCB har i vår kraftigt sänkt sina prognoser för framtida befolkningsökning. Påverkar det den kommunalekonomiska utjämningen?
– En av de större förändringarna är att vi tagit bort faktorn krympa/växa i olika modeller. Region Uppsala tappar mycket på det. Men det är inte säkert att faktorn fått genomslag om den varit kvar, eftersom befolkningsökningen avtar.
Avtagande befolkningsökning kan också innebära att fler kommuner får bidrag från den övergripande modellen för befolkningsminskning, påpekar hon, medan det å andra sidan kan bli färre som får eftersläpningsbidrag för kommuner som växer så snabbt att det statistiska underlaget inte hänger med.
TEXT: LARS GUNNAR WOLMESJÖ
Gillade du artikeln?
Det här är en artikel ur vår medlemstidning Kommunal Ekonomi, som är landets ledande tidning inom kommunal ekonomi. Du som är medlem får tidningen i brevlådan eller digitalt sex gånger per år. Det går även att prenumerera på tidningen. Läs mer på Tidningen Kommunal Ekonomi.
