Risker omdefinierar det kommunala uppdraget
Tema: Riskfylld omvärld
Kommunsektorn tvingas planera för allt annat än sin kärnverksamhet. Sällan har kontrasten mellan vardagslunken och planeringen för olika katastrofscenarion varit större. ”Alltid redo” är det nya mottot.
Svenska kommuner och regioner lever i en alltmer utmanande omvärld. Vem kunde för tio år sedan tänka sig att krigshot, pandemier, cyberattacker och klimatkatastrofer skulle bli en del av sektorns vardagsplanering?
Sedan 2006 ska alla offentliga myndigheter presentera en risk och sårbarhetsanalys (RSA). En titt i Örebro kommuns RSA för perioden 2024–2027 är ett talande exempel på vilka risker en kommun kan ha att hantera. Inte mindre än 32 olika risker identifierades: allt från värmeböljor och dammhaverier till svinpest.
I Örebros rapport satte man extra fokus på den höjda krigsberedskapen, klimatförändringar och cybersäkerhet, något som även Kommunal Ekonomi tagit fasta på i detta nummer.
Natomedlemskapet och en höjd civil beredskap innebär ekonomiska effekter, mera kännbar för vissa kommuner än för andra. Myndigheten för skydd och beredskap (MSB) räknar med att den höjda civila beredskapen kommer att kosta minimum 10 miljarder kronor om året, medan en fullgod beredskap skulle kosta det dubbla. Hur mycket som faller på kommunerna är inte klarlagt, ansvarsfördelningen för det civila försvaret är under utredning.
SAMTIDIGT FINNS det kommuner som vädrar sysselsättning och ökad attraktionskraft genom Natomedlemskapet.* Sannolikt kommer Nato att etablera ett stabskontor på någon strategisk plats i landet. Boden, Luleå och Östersund har anmält sitt intresse:
– Vårt geografiska läge är perfekt, både i nord-sydlig riktning och öst-västlig. Det talar för oss, sade Östersunds kommundirektör Anders Wennerberg till SVT Nyheter Jämtland.
Kommuner som får någon form av Natoanknytning kan komma att exponeras för olika typer av risk. När Finland anslöts till Nato fyrdubblades antalet cyberattacker mot olika organisationer i landet.
I Sverige har Natomedlemskapet inte medfört motsvarande utveckling, säger Diana Selck Paulsson på Orange Cyberdefense.
– Vi har snarare sett fler attacker efter koranbränningar och när regeringen antagit olika stödpaket till Ukraina.
Hon tror inte att hackarna i nuläget styrs av kommuners Natokopplingar, den kunskapen har hackarna inte. Snarare är det faktorer som sårbarhet och mediaexponering som styr målen.
– Natomedlemskapet kan innebära cyberrisker i fredstid, men Natos resurser kan också användas för att stärka landets cyberförsvar, säger hon.
DET NYA säkerhetspolitiska läget har även fått effekter på kommuner och regioners finansiella placeringar. Länge har det varit självklart att inte investera i vapen, men i februari beslöt Region Östergötland att tillåta placeringar i svensk vapenindustri.
– Jag tror att de flesta förstår vikten av att vi har en livskraftig försvarsindustri som en del av skyddet av vårt fria och demokratiska samhälle, sade regionrådet Alexander Höglund (L) till SR P4 Östergötland.
Fler kommuner och regioner kan komma att följa efter. Örebro kommun har redan en skrivning i sin finanspolicy som tillåter placeringar i svensk vapenindustri. I Region Uppsala driver moderaterna frågan aktivt i den offentliga debatten:
– Vi anser att Uppsala inte ska vara sist (med att tillåta investeringar i vapenindustrin), sade regionrådet Emilie Orring (M) i ett pressmeddelande.
I många kommuner är klimatpåverkan mera påtaglig än krigsfaran. Risken för höga vattennivåer och flöden tvingar kommunerna att agera redan idag – frågan är vilken roll staten ska ta och vem som ska vidta nödvändiga åtgärder.
PÅ FÖRSÄKRINGSBOLAGEN är man noga med att framhålla kommunernas planeringsansvar.
– Det är viktigt att kommunerna axlar sitt ansvar och gör ordentliga planer med beaktande av risken för skador på grund av extremväder. Marken som ska användas måste klara av tänkbara scenarier och infrastruktur eller byggnader behöver vara framtidssäkrade för kommande generationer, säger Martin Hedberg, naturskadeexpert på Länsförsäkringar.
*Utöver Natomedlemskapet tillkommer ett bilateralt försvarsavtal med USA som direkt berör 17 kommuner runt om i landet.
TEXT: THOMAS PETTERSSON
ILLUSTRATION: LASSE WIDLUND
Gillade du artikeln?
Det här är en artikel ur vår medlemstidning Kommunal Ekonomi, som är landets ledande tidning inom kommunal ekonomi. Du som är medlem får tidningen i brevlådan eller digitalt sex gånger per år. Det går även att prenumerera på tidningen. Läs mer på Tidningen Kommunal Ekonomi.
