Stabil grund balanserar framtida risker
Tema: Riskfylld omvärld
Orosmolnen hopar sig över svensk ekonomi, men samtidigt finns en bra grund att bygga vidare från, spår Kommunal Ekonomis fyra framtidsspanare.
– Den nordiska modellen har levererat på topp i flera decennier, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.
Riskerna för svensk ekonomi är framför allt globala, understryker Nordeas chefsekonom Annika Winsth.
– Jag är bekymrad över läget i Europa och framför allt över Tysklands svaga ekonomi. Att den går dåligt har stor betydelse för svenska företag och leder i förlängningen till lägre tillväxt och mindre skatteintäkter, vilket påverkar kommuner och regioner, säger hon.
Höstens presidentval i USA är ett annat orosmoln. Resultatet kan i hög grad påverka Europa både när det gäller fred och frihandel, menar Annika Winsth. Däremot har utgången mindre betydelse för USA:s prioritering av Asien framför Europa.
PÅ HEMMAPLAN ser hon demografin som en stor utmaning.
– Den slår i högsta grad mot kommuner och regioner, men också bredare än så och det märks inte minst inom bygg och fastighetssektorn.
När befolkningsutvecklingen stannar av eller till och med backar, påverkar det förutsättningarna för att bygga.
– Då är det inte läge att bygga förskolor och skolor. Många kommuner har tänkt att de ska växa, men det är inte möjligt när gränserna stängs och så länge det inte föds fler barn.
En hoppfull iakttagelse Annika Winsth gör, är att den svartmålning av Sverige som hon anser pågick under stora delar av förra året nu börjat klinga av.
– Sverige är sannolikt det enda land i världen där vi pratat illa om oss själva och sedan utgått från att alla andra ska förstå hur bra vi är. Det var och är en dålig strategi.
PROBLEMET ÄR att den som tar del av de negativa beskrivningarna och befinner sig i en annan del av världen har svårt att värdera vad den läser, framhåller Annika Winsth. Nyanserna faller bort när svenska företagsledare, myndighetschefer och politiker bara lyfter risker i internationella medier.
– Det riskerar att påverka intresset i andra länder för Sverige och för att handla med oss. Sedan i våras har tonläget svängt om, inte minst näringslivet inser att vi alla har ett ansvar att vara nyanserade och bidra till förändring och därmed en ljusare Sverigebild.
Annika Winsth påminner om att den nordiska modellen har levererat på topp i flera decennier.
– Vare sig det gäller tillväxt, innovationer, statsskuld, korruption eller lycka så hamnar vi små nordiska länder bland de tio bästa i världen. Det är en fantastisk grund att utveckla och bygga vidare på, säger hon.
Klas Eklund, ekonom och författare, konstaterar att den svenska ekonomin långsamt är på väg upp. Även han ser att den största risken kommer utifrån.
– Världen är i ett geopolitiskt utsatt läge. Protektionismen tilltar, produktiviteten mattas. Världsekonomin växer långsammare framöver och inflationen blir antagligen något högre än före pandemin. Det försvagar även Sverige. Samtidigt eskalerar risken för storkrig, vilket skulle kasta hela världen in i depression.
Inflationen har kommit ner från toppen. Men Klas Eklund ser ändå en risk att kostnadsökningar börjar trycka upp den långsiktiga inflationen igen.
– Centralbankerna, inklusive Riksbanken, kommer inte att sänka räntorna tillbaka till de låga nivåerna före pandemin. Så pressen på skuldsatta hushåll, företag och kommuner fortsätter att vara hård.
I ÖVRIGT ser han inga akuta risker på två års sikt. Däremot finns en uppenbar risk att Sverige än en gång underlåter att rusta för framtiden.
– Vi har eftersatta VA-nät, behov av elektrifiering och av att rusta försvaret och utbildningssystemet, personalbrist i kommuner och regioner, behov att göra offentliga jobb mer attraktiva. Hur dessa uppgifter ska lösas och sinsemellan prioriteras kan bli en uppgift som det svenska politiska systemet inte mäktar med. Den långsiktiga risken är därför att Sverige sladdar.
I början av sommaren spådde Svensk Näringsliv en tillväxt på 1,3 procent under 2024 och 2,2 procent under nästa år.
– Det gör det möjligt för regeringen att genomföra strukturreformer utan att äventyra prisökningstakten. Med en låg statsskuld kan Sverige varva upp och satsa på investeringsdriven tillväxt, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.
Den stora faran ser han i att det ändå inte kommer några satsningar i höstbudgeten på bland annat infrastruktur och elförsörjning.
– Jag är rädd att man inte lyckas få politisk enighet kring de här viktiga reformerna.
Sven-Olov Daunfeldt lyfter också behovet av kompetens. Över hälften av Svenskt Näringslivs medlemsföretag vill växa, men hittar inte rätt medarbetare.
– Vi har en otrolig missmatch på arbetsmarknaden, samtligt som vi har massor av arbetslösa och personer i utanförskap. Det här gäller även den kommunala arbetsmarknaden. Tillväxtorterna i norra Sverige behöver arbetskraft till välfärden och skolan.
För att inte kompetensbristen ska bromsa den ekonomiska utvecklingen måste Sverige öppna för arbetskraftsinvandring från tredje land, understryker Sven-Olov Daunfeldt.
– Att införa ett lönegolv för arbetskraftsinvandrare i nivå med en svensk medianlön är vansinne, säger han.
Till orosmolnen hör även mer regleringar från EU.
– Den tilltagande protektionismen i världen är ett stort bekymmer. Handelshinder och tullar gör oss alla fattiga, säger Sven-Olov Daunfeldt.
SOM VD för försäkringsbolaget Zurich Nordic anlägger Mattias Fritz helst ett längre perspektiv när han graderar riskerna för svensk ekonomi.
– På tio års sikt är vår riskbild helt dominerad av klimatet. Redan idag ser vi enorma skador varje år på grund av klimatförändringen, säger han.
Bolaget samarbetar med World Economic Forum om The Global Risks Report, som omfattar analyser av några av de allvarligaste riskerna på kort och lång sikt. I årets rapport får klimatet stort utrymme.
Värmeböljor som leder still skyfall och översvämningar orsakar redan mänskligt lidande och stor ekonomisk skada bland försäkringstagare i hela Europa.
– Jag är själv mycket orolig för tipping points. Vad händer när permafrosten försvinner, när golfströmmen avtar, eller när regnskogen inte förnyar sig? Då kan det bli snabba svängningar som vi inte är förberedda på och det kommer påverka ekonomin kraftigt, säger Mattias Fritz.
Andra orosmoln ser han dels i de omfattande regelverk som kringgärdar företag i många branscher, dels i de utmaningar som kommer med den snabba utvecklingen av artificiell intelligens (AI).
– AI möjliggör stora effektivitetsvinster i samhället, men vi pratar för lite om vad AI kan leda till för kostnader om tekniken hanteras på fel sätt.
TEXT: TORBJÖRN TENFÄLT
Gillade du artikeln?
Det här är en artikel ur vår medlemstidning Kommunal Ekonomi, som är landets ledande tidning inom kommunal ekonomi. Du som är medlem får tidningen i brevlådan eller digitalt sex gånger per år. Det går även att prenumerera på tidningen. Läs mer på Tidningen Kommunal Ekonomi.
