SKR: Nöjda med KISA:s första år

Tema: Revision

Nu är den på plats, standarden för kommunal räkenskapsrevision. De första erfarenheterna är gjorda, och resultatet är blandat och beroende på vem man frågar. Förbättringspotential finnes.

---

På plussidan: en bättre och mer likvärdig revision. På minussidan: ett förväntansgap när det kommer till vad de yrkesverksamma revisorerna ska göra. För första gången har KISA testats i skarpt läge.

Det är för tidigt att helt slå fast hur det första året med standarden för kommunal räkenskapsrevison, även kallad KISA, har varit. Ingen vill riktigt föregå den utvärdering som nu pågår och som ska vara klar till hösten. Men den allmänna känslan bland parterna som ligger bakom standarden är att det har varit ett bra första år. Sedan finns det alltid utmaningar kring att jobba med en ny standard: formuleringar och tolkningar som upptäcks efter hand och behöver justeras och skruvas på. Enligt Kommunal Ekonomis intervjuer med företrädare från SKR, FAR och Skyrev handlar det dock inte om några större överraskningar.

Lotta Ricklander
Foto: SKR

LÄNGE VAR den kommunala räkenskapsrevisionen ett oreglerat område. Men 2018 påbörjade SKR, FAR och Skyrev arbetet med att ta fram en standard efter att sakkunniga sett ett behov av en gemensam standard för granskning av de kommunala räkenskaperna.

Fyra år senare, efter många timmars arbete och åtskilliga remissrundor, meddelades vid en presskonferens att standarden för kommunal räkenskapsrevison fanns på plats. Den 1 januari 2023 började standarden tillämpas och sakkunniga som utför räkenskapsrevision på uppdrag av förtroendevalda revisorer i kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund ska nu förhålla sig till KISA.

“En utmaning har varit att få in ISA i en kommunal kontext men utifrån året som har gått upplever jag att vi ändå har lyckats.”

— Lotta Ricklander

– KISA bygger på ISA, International Standards on Auditing, som är den standard som även tidigare låg till grund för den kommunala granskningen. Det som skapade osäkerhet då var att ett kommunalt granskningsuppdrag inte kan genomföras fullt ut enligt ISA, säger Therese Andersson, som representerar FAR i den projektgrupp som nu förvaltar den fortsatta utvecklingen av KISA.

ÄVEN LOTTA RICKLANDER arbetar med att förvalta KISA, men från SKR:s håll. Precis som Therese Andersson är hon glad att standarden kommit på plats då den förtydligat en hel del frågor, bland annat ansvarsfrågan. De sakkunniga arbetar på uppdrag av de förtroendevalda men ska utföra uppdraget självständigt och professionellt i enlighet med standarden för kommunal räkenskapsrevision. Det innebär att det sakkunniga biträdet inom ramen för standarden ska planera, utföra och löpande rapportera sin granskning. Självständigheten och opartiskheten är grundläggande för att revisionen ska ha ett högt förtroende.

Therese Andersson
Foto: Felicia Yllenius

– En utmaning har varit att få in ISA i en kommunal kontext men utifrån året som har gått upplever jag att vi ändå har lyckats. Det finns en del vi har justerat längs med vägen men med tanke på att vi har tagit fram en helt ny standard tycker jag inte att det är konstigt, säger Lotta Ricklander.

Ett syfte med standarden är att få till en granskning av hög kvalitet, som är förutsägbar och där likartad rapportering från sakkunniga ska kunna ligga till grund för jämförelser inom den kommunala sektorn. På så sätt hoppas man att standarden ska bidra till att höja både den kommunala revisionen men indirekt även redovisningen.

I VISSA FALL har det uppstått ett förväntansgap mellan de förtroendevalda revisorerna och yrkesrevisorerna. Therese Andersson förtydligar att standarden utgår från revisorernas uppdrag i kommunallagen att bedöma om räkenskaperna är rättvisande.

Standarden omfattar inte att granska om verksamheten sköts ändamålsenligt eller ekonomiskt tillfredsställande.

Caroline Nyman

– Den sakkunniga revisorns uppdrag i det här fallet är inte att hitta kvitton och avslöja om någon har tagit en middag privat på kommunens bekostnad utan titta på den finansiella rapporteringen. Det är viktigt att förstå uppdraget för att undvika missuppfattningar, säger hon.

Caroline Nyman är ordförande i styrelsen för Skyrev som företräder de yrkesrevisorer som finns i kommuner och regioner. Även hon är glad att KISA nu tillämpas men vill inte föregå den utvärdering som nu görs av standarden och som ska vara klar framåt hösten.

– De som gör sina granskningar utifrån standarden lämnar sina rapporter och yttranden nu under senvåren så det är för tidigt att säga just nu hur tillämpningen av standarden har varit, säger hon.
Hennes medskick till ekonomifunktionerna är att se standarden som en resurs till utveckling.

– Det bästa är om ekonomifunktionerna kan hitta stöd i sin revisor och dra nytta av processen, säger hon.

Hon får medhåll av Therese Andersson:

– Se revisionen som en möjlighet och var inte rädd för att våga fråga de yrkesverksamma revisorerna om det uppstår funderingar eller oklarheter. Ekonomifunktionerna är ju de som kan sin verksamhet bäst, men revisorerna som kommer in bidrar med ett annat synsätt. Tillsammans kan man få till ett kunskapsutbyte som i sin tur leder till ökad kunskap för alla parter, säger hon.

TEXT: CHARLOTTA MARTÉNG

KISA

Standarden består av:

• Ramverk
• Anvisningar för tillämpning i kommunal räkenskapsrevision av International Standards on Auditing (ISA) samt International Standard on Review Engagements (ISRE 2410) inklusive tillämpningsanvisning för granskning av drift-och investeringsredovisning (enligt ISA 501).
• Instruktion för granskning av sammanställda räkenskaper
• Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse

För vem gäller den?

Ska tillämpas av den som är sakkunnig och granskar räkenskaperna på uppdrag av förtroendevalda revisorer. Det kan vara en certifierad kommunal revisor, en auktoriserad revisor eller en annan specialist. Dessa kan arbeta på ett upphandlat revisionsföretag eller vara anställda på ett kommunalt eller regionalt revisionskontor.

Standarden går att hitta i sin helhet via skr.se, far.se och skyrev.se

Gillade du artikeln?

Det här är en artikel ur vår medlemstidning Kommunal Ekonomi, som är landets ledande tidning inom kommunal ekonomi. Du som är medlem får tidningen i brevlådan eller digitalt sex gånger per år. Det går även att prenumerera på tidningen. Läs mer på Tidningen Kommunal Ekonomi.