9 skäl att älska RS-rapporteringen

Hör du till dem som får lätt ångest när det är dags att lämna RS-rapporteringen till SCB? Eller tycker du, som RS-experten Henrik Berggren, att RS är roligt? Rätt använd är RS-rapporteringen både hjälpsam och högintressant.

---

Henrik Berggren

Man är äntligen klar med bokslutet. Då kommer SCB:s RS-blankett med uppemot 3 000 datapunkter att rapportera. Det kan kännas som ett onödigt dubbelarbete.

– Det finns en mytbildning kring RS att det är svårt och krångligt och många uppfattar det som en pålaga, säger Henrik Berggren, ekonomianalytiker i Täby kommun.

Han är också något av Sveriges informella RS-ambassadör och många känner igenom honom som föreläsare på KEF:s kurser i räkenskapssammandraget.

HENRIK BERGGREN vill avliva myten om RS.

– Man behöver inte vara rädd för RS, det är inget monster. Och det är heller ingen raketforskning.

RS står för räkenskapssammandraget och infördes i sin nuvarande form för 30 år sedan, 1995. Det grundläggande syftet handlar om att SCB ska kunna räkna ihop Sveriges BNP, varav cirka 20 procent kommer från kommuner och regioner.

Därtill bidrar RS till att kommuner kan jämföra sig med varandra; vad kostar skolan eller äldreomsorgen i olika kommuner, ligger vi högt eller lågt i jämförelse?

– RS är ett välanvänt material. Finansdepartementet använder det för uppföljning och kontroll men det används också av forskare och som underlag i statliga utredningar och i det kommunala utjämningssystemet, så det är viktigt att det blir så rätt som möjligt, säger Henrik Berggren.

9 skäl att älska RS

• Hjälper staten att räkna ut BNP.
• Bidrar till forskning.
• Skapar möjlighet att jämföra.
• Bidrar till bättre redovisning.
• Fungerar som controllerfunktion.
• Kan automatiseras.
• Möjliggör demokratiskt ansvarsutkrävande.
• ”Guldgruva” för kunskap.
• Underlag för uppföljning.

Om man har ordning på sin bokföring är RS inte svårt. Det är Henrik Berggrens huvudbudskap. Hans bästa tips är att se RS som en integrerad del av bokslutsarbetet.

– Många tar sig an RS-rapporteringen i ett steg två, när bokslutet är klart. Då kan det bli ont om tid. De som lyckas väl jobbar parallellt med RS och det egna bokslutet sida vid sida. Det är egentligen samma uppgift och i princip samma siffror, säger Henrik Berggren.

RS UTGÅR från senaste versionen av kontoplanen Kommunbas, så ett sätt att underlätta arbetet är att i möjligaste mån använda sig av den och undvika egna konton. ”Varför kan man i så fall inte bara skicka in huvudboken till SCB?,” är en vanlig fråga när Henrik Berggren föreläser.

– Det handlar om att SCB efterfrågar siffrorna på delvis annat sätt än de som kommunen använder i sin egen redovisning. I RS är verksamhetsbegreppet centralt, säger Henrik Berggren.

Den ekonomiska grunddatan är alltså densamma, men informationen som efterfrågas skiljer sig åt på så sätt att kommunen utgår från sina kostnadsställen och resultatenheter, medan SCB fokuserar på verksamheter. Det innebär att siffror kan behöva räknas om. För detta finns schabloner som används för att ”nyckla ut” hur en kostnadspost ska fördelas på olika verksamheter.

IBLAND BLIR det fel och då blir det röda markeringar i filen, tack vare SCB:s inbyggda kontroll.

– Många tycker att det är jobbigt, men jag tycker att man ska se kontrollen som ett stöd och en hjälp i ifyllandet, säger Henrik Berggren.

Han tycker också att man ska ta hjälp av SCB:s support och fråga hur man ska göra i stället för att chansa. Rent generellt är hans tips att se RS-rapporteringen som en controller-uppgift som bidrar till en bättre redovisning och ytterst handlar om demokratiskt ansvarsutkrävande.

TEXT: RAKEL LENNARTSSON

Bästa tipsen för att lyckas med RS

• Ha ett RS-fokus under det löpande redovisningsåret. Undvik så långt det går (med hänsyn till den interna styrningen) verksamheter som måste fördelas i RS.
• En korrekt bokföring ger förutsättningar för ett effektivt RS-arbete.
• Följ rekommendationerna från Rådet för kommunal redovisning (RKR).
• Kontrollera att förändringar i kontoplan och kodplan fungerar i RS-rapporteringen.
• Gör kommunens bokslut och RS parallellt – eventuella felaktigheter kan rättas/bokas om i redovisningen.
• Säkerställ dataförsörjningen via eventuellt hjälpsystem.
• Se till att förvaltningsekonomerna har rätt verktyg och kompetens.
• Använd de nyckeltal som publiceras för jämförelser och styrning: [www.kolada.se][0].
• Starta i god tid, helst redan i november.

Är du sent ute, ingen panik. RS-rapporteringen ska inte ta mer än 40 timmar, en arbetsvecka. Sedan kan du börja planera för nästa år.

KÄLLA: HENRIK BERGGREN

Gillade du artikeln?

Det här är en artikel ur vår medlemstidning Kommunal Ekonomi, som är landets ledande tidning inom kommunal ekonomi. Du som är medlem får tidningen i brevlådan eller digitalt sex gånger per år. Det går även att prenumerera på tidningen. Läs mer på Tidningen Kommunal Ekonomi.