Kommunala bolag omfattas av CSRD på koncernnivå. Det innebär specifika utmaningar eftersom kommunkoncerner är en juridisk enhet, oftast utan egna resurser.
PwC:s Jenny Theander, CSRD-expert, och Susanna Collijn, expert på kommunalekonomi och kommunal styrning, reder ut vad som gäller.

Vilka bolag i kommunsektorn berörs av CSRD?

Jenny: – Det är oftast kommunkoncerner som träffas av lagkravet på att hållbarhetsrapportera enligt CSRD, för det är dessa som når upp till storlekskriterierna. Det finns också större kommunala bolag som är så stora att de träffas direkt av kraven, men då har de fortfarande möjligheten att hänvisa till koncernredovisningen.

Vad innebär det att rapporteringskravet ligger på koncernnivå?

Susanna: – En stor utmaning är att moderbolaget i en kommunal koncern ofta inte är en organisation, och därför saknar egna resurser.

Jenny: – Det ställer krav på samarbete för att få ihop en enhetlig koncernövergripande hållbarhetsrapport. Moderbolaget och dotterbolagen behöver jobba tillsammans för att få fram den koncernövergripande rapporten.

Vilka utmaningar finns i det samarbetet?

Jenny: – Det kan vara en utmaning att synka hela koncernen om vissa bolag i koncernen ligger före och redan har påbörjat ett arbete enligt CSRD. Men dessa bolag kan samtidigt skapa drivkraft och stöd till övriga bolag och koncernen i stort.

– Om moderbolaget väljer ett bottom up perspektiv där bolagen gör väsentlighetsanalyser som sedan ska konsolideras, kan det finnas utmaningar att hitta rätt i den övningen. Exempelvis kan en kulturverksamhet som omsättningsmässigt inte är så stor, ha en stor påverkan på lokalsamhället och medborgare. Utifrån ett intressentperspektiv kan det därför finnas en förväntan på att kulturområdet lyfts fram i den koncernövergripande rapporten.

Hur ska man arbeta med den dubbla väsentlighetsanalysen på koncernnivå?

Jenny: – Man kan göra på olika sätt. Antingen kan dotterbolagen göra sina egna dubbla väsentlighetsanalyser och så konsoliderar man dem, eller så kan koncernen inhämta informationen på dotterbolagsnivå och göra analysen utifrån inhämtade data.

– Om dotterbolagen gör analyserna var för sig, får de ut sina väsentliga områden. Sedan lyfts de upp på koncernnivå och tittar på vad som blir väsentligt på koncernnivå. Det som är väsentligt på dotterbolagsnivå kommer inte alltid igenom nålsögat på koncernen.

Ska alla bolag anpassa sig till CSRD, även de som inte måste?

Jenny: – Eftersom många bolag fasas in i CSRD så kommer sannolikt även de som inte gör det att bli påverkade. Efterfrågan på data kommer att öka även från dem, eftersom de ingår i någon annans värdekedja och så småningom kommer sannolikt allt fler också att se värdet av att använda data som underlag för strategi och affärsutveckling.

Susanna: – Så småningom ska många bolag rapportera enligt CSRD. Det kommer att ske en successiv anpassning och effektivisering av hållbarhetsrapporteringen, så det kommer att bli naturligt tror jag.

Hur påverkar CSRD den kommunala förvaltningen?

Susanna: – Det blir lite spekulativt men vi tror att CSRD också kan komma att påverka kommunens hållbarhetsrapportering.

Jenny: – Inom ramen för CSRD ställs det krav på att man ska ha vissa policyer på plats och ibland har man gemensamma styrdokument när det gäller bolag och förvaltningar i en kommun. Så där kan CSRD öppna för ytterligare samarbete och värdeskapande för kommunen som helhet, bolagen och förvaltningen tillsammans.

TEXT: RAKEL LENNARTSSON

Dubbel väsentlighetsanalys (DVA)

Kan beskrivas som en dubbelriktad analysmetod. Enkelt uttryckt fokuserar den på företagets inverkan (påverkan), risker och möjligheter.

Inverkansväsentlighet: Företagets påverkan på omvärlden, exempelvis koldioxidutsläpp, resursförbrukning och socialt ansvar.
Finansiell väsentlighet: Omvärldens påverkan på företaget. Fokuserar på hur externa faktorer, exempelvis klimatförändringar och sociala utmaningar, påverkar företagets affärsmodell och framtida utveckling.

KÄLLA: RAMBOLL, FAR

Gillade du artikeln?

Det här är en artikel ur vår medlemstidning Kommunal Ekonomi, som är landets ledande tidning inom kommunal ekonomi. Du som är medlem får tidningen i brevlådan eller digitalt sex gånger per år. Det går även att prenumerera på tidningen. Läs mer på Tidningen Kommunal Ekonomi.

CSRD ställer krav på samarbete