Tidningen Kommunal Ekonomi
Sveriges mest ambitiösa och bästa kommunalekonomiska omvärldsbevakning.
Vår medlemstidning är landets ledande tidning inom kommunal ekonomi. Tidningen Kommunal Ekonomi läses av ekonomer på alla nivåer inom kommuner och regioner, revisorer, politiker, forskare, konsulter och andra som har ett intresse av den kommunala ekonomin.
Tidningen ägs av Kommunalekonomernas förening som organiserar merparten av de ekonomer som jobbar i regioner och kommuner.
Läs tidningen
För att läsa tidningen Kommunal Ekonomi behöver du vara medlem i KEF eller prenumerera på tidningen. Du får tidningen i brevlådan sex gånger per år, men den kan också läsas digitalt – antingen på webben genom att skapa ett konto och logga in på e-tidning.kef.se eller i mobilen via vår app som du kan ladda ner i App Store eller på Google Play. I appen kan du även läsa tidigare nummer av tidningen. Med pushnotiser direkt i din smartphone håller du koll på nyheterna om kommunal ekonomi och offentlig sektor.
Behöver du hjälp med att komma åt tidningen digitalt? Mejla oss på info@kef.se.
Prenumerera
Om du av någon anledning inte vill bli medlem i föreningen så kan du ändå prenumerera på vår tidning. Priset är 600 kr exklusive moms för sex nummer per år. Vi erbjuder två olika val:
Prenumeration på papperstidningen
Du får papperstidningen i brevlådan sex gånger per år.
Beställ en prenumeration på papperstidningen »
Digital prenumeration och personlig kursrabatt
Förutom tidningen får du även en personlig kursrabatt, som motsvarar den rabatt på kurser som medlemmar i KEF erhåller.
Beställ en digital prenumeration på tidningen »
Vill du inte längre ha papperstidningen?
Nu finns möjlighet att endast läsa tidningen digitalt, det vill säga välja bort papperstidningen. Logga in på din medlemssida – här kan du ange att du inte vill ha papperstidningen.
Redaktionen
Det redaktionella innehållet styrs av ett redaktionsutskott med företrädare för såväl KEF som de journalister som producerar tidningen. Redaktionsutskottet välkomnar alla uppslag och förbehåller sig rätten att göra ett urval bland idéerna.
Tidningen har även en forskarredaktör som ansvarar för tidningens forskaravdelning. Forskartexterna syftar till läsarnas kunskapsutveckling och ger kommunekonomiska forskningen en egen arena. Kommunal Ekonomis chefredaktör är Thomas Pettersson.
Kontakt
Thomas Pettersson, tel. 031-13 02 56, 0706-75 25 19 eller mejl, acta.skrivkultur@telia.com.
Läs utvalda artiklar från tidningen
Expedition Holmberg tar ut kursen
Att ställa om till ett hållbart samhälle är en utforskande process, något som brukar rimma illa med ekonomiska styrmedel. John Holmberg, professor och rådgivare åt FN, förklarar hur ekonomer ändå kan bli hjältar snarare än stoppklossar på vägen mot hållbar utveckling.
Behöver regeringen ökad kunskap om kommunal ekonomistyrning?
Proppen om en effektivare ekonomistyrning i kommunsektorn blev en urvattnad historia. Hans Petersson hade hellre sett avskaffat balanskrav och resultatutjämningsreserv för att i stället knyta en flexibel resultatnivå mot god ekonomisk hushållning.
Nordisk glesbygd på offensiven
Norge håller hela landet vid liv, Finland skapar nya sjukhusområden. Danmark hoppar över den regionala nivån och i Sverige leder Norrland den gröna omställningen. Regionalpolitiken i Norden har många ansikten.
Sprickan växer inom kommuner
Sverige dras isär, men inte särskilt fort. Och ser man till hur väljarna röstar handlar det snarare om minskade skillnader i landet, enligt forskaren Richard Öhrvall.
– Bilden av en spricka mellan stad och land håller inte, säger han.
’’Stora kommuner skapar en slags egen gravitation’’
Storleken spelar roll, så enkelt är det. Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, förklarar det orättvisa i att stora städer lockar fler människor än mindre orter, och tipsar om vad som ändå går att göra för att påverka flyttströmmarna.
Ett utjämningssystem für alle?
Stad och land, centrum och periferi. Pengar och människor strömmar åt båda håll, motsättningarna är kanske mindre än vi tror? Samtidigt gör den gröna teknologin gårdagens förlorare till morgondagens vinnare.
Budgetdokumentet går att vässa
En sammanfattning, bättre finansiell analys, och samma struktur som i årsredovisningen. Det är några förbättringar som skulle göra det lättare att läsa och arbeta med budgetar.
”Lär av stridsflygaren Biggles!”
I en värld av minoritetsstyren och alltmer fragmentiserad politik behöver ekonomichefer bli bättre på att fånga upp vad de förtroendevalda menar.
Vill de höja sin kompetens i filosofiska frågor kan de lyssna till det gamla flygarässet Biggles.
Ett fall framåt för redovisningen
Mycket har förbättrats i kommunsektorns årsredovisningar, enligt RKR:s nya praxisundersökning. Men fortfarande finns flera vanliga brister – trots att de är enkla att åtgärda.
Att räkna på integrationens plus och minus
Bättre koll på kommunsektorns intäkter och kostnader för flyktingmottagandet hyfsar debatten, menar Måns Norberg, handläggare på SKR:s sektion för ekonomisk analys. Han har räknat på ekonomiska konsekvenser av flyktingmottagandet.
Tema Energi: Från reglering till nyckfull marknad
Blott Sverige svensk elproduktion haver. Eller, nja. Vi har smärtsamt fått erfara att vi numera är européer vad gäller kraftnätet och framför allt – priserna. Och allting hänger ihop, kraftnäten är både leverantörer och handelshinder på samma gång.
Budgetering i osäkra tider
I år var utgångsläget för budgetprocessen en perfekt storm: allt besvärligt och kostnadsdrivande hände samtidigt. Ändå lyckas kommuner och regioner få ihop fungerande budgetar. Det kan vi säkert lära något av.
Tufft budgetläge inför 2023
Sällan har vi sett ett så elakt budgetläge som inför 2023. Samtidig lågkonjunktur och inflation, så kallad stagflation, lär ge underskott för regionerna sammantaget och även i enskilda kommuner.
Kommunsektorns investeringar – vad bestämmer utvecklingen?
Kommunsektorns investeringar är omfattande och av betydelse inte bara för de enskilda verksamheterna utan även för makroekonomin. Investeringarna finansieras till stor del av egna medel, men låneskulden ökar i hela sektorn.
Nyvalda politiker behöver plugga ekonomi
Valår betyder ett stort antal nya politiker i landets kommuner och regioner. En del av dem saknar helt erfarenhet av kommunal ekonomi. Varas kommundirektör Anna Cederqvist och KEF:s Hans Petersson ger sin syn på vad en politiker bör ha koll på.
Lomma säger nej till privatiseringar
Frågan om privatisering av offentlig sektors verksamheter var en het fråga under årets valrörelse. I borgerligt dominerade Lomma kommun har äldrevården återkommunaliserats och nio av tio skolor är kommunala.
Vad vi vet om tillitsbaserad styrning och ledning
Den uppmärksammade styrningsmodellen ‘tillitsbaserad styrning och ledning’ väcker frågor: Vad är TBSL? Hur spritt är TBSL i Sverige? Vad vet vi om TBSL utifrån genomförd forskning?
Stopp för riktade bidrag – bara kommunalt valfläsk?
När vi frågade hur partierna ser på växande statlig styrning av kommunsektorn, lyfter sex av dem fram att generella statsbidrag är att föredra. Ändå har vi så många riktade bidrag. Är det en läpparnas bekännelse vi ser i svaren?