Norge håller hela landet vid liv, Finland skapar nya sjukhusområden. Danmark hoppar över den regionala nivån och i Sverige leder Norrland den gröna omställningen. Regionalpolitiken i Norden har många ansikten.

Sverige dras isär, men inte särskilt fort. Och ser man till hur väljarna röstar handlar det snarare om minskade skillnader i landet, enligt forskaren Richard Öhrvall.

– Bilden av en spricka mellan stad och land håller inte, säger han.

Storleken spelar roll, så enkelt är det. Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, förklarar det orättvisa i att stora städer lockar fler människor än mindre orter, och tipsar om vad som ändå går att göra för att påverka flyttströmmarna.

Stad och land, centrum och periferi. Pengar och människor strömmar åt båda håll, motsättningarna är kanske mindre än vi tror? Samtidigt gör den gröna teknologin gårdagens förlorare till morgondagens vinnare.

En sammanfattning, bättre finansiell analys, och samma struktur som i årsredovisningen. Det är några förbättringar som skulle göra det lättare att läsa och arbeta med budgetar.

I en värld av minoritetsstyren och alltmer fragmentiserad politik behöver ekonomichefer bli bättre på att fånga upp vad de förtroendevalda menar.

Vill de höja sin kompetens i filosofiska frågor kan de lyssna till det gamla flygarässet Biggles.

Mycket har förbättrats i kommunsektorns årsredovisningar, enligt RKR:s nya praxisundersökning. Men fortfarande finns flera vanliga brister – trots att de är enkla att åtgärda.

Bättre koll på kommunsektorns intäkter och kostnader för flyktingmottagandet hyfsar debatten, menar Måns Norberg, handläggare på SKR:s sektion för ekonomisk analys. Han har räknat på ekonomiska konsekvenser av flyktingmottagandet.

Blott Sverige svensk elproduktion haver. Eller, nja. Vi har smärtsamt fått erfara att vi numera är européer vad gäller kraftnätet och framför allt – priserna. Och allting hänger ihop, kraftnäten är både leverantörer och handelshinder på samma gång.

I år var utgångsläget för budgetprocessen en perfekt storm: allt besvärligt och kostnadsdrivande hände samtidigt. Ändå lyckas kommuner och regioner få ihop fungerande budgetar. Det kan vi säkert lära något av.

Sällan har vi sett ett så elakt budgetläge som inför 2023. Samtidig lågkonjunktur och inflation, så kallad stagflation, lär ge underskott för regionerna sammantaget och även i enskilda kommuner.

Kommunsektorns investeringar är omfattande och av betydelse inte bara för de enskilda verksamheterna utan även för makroekonomin. Investeringarna finansieras till stor del av egna medel, men låneskulden ökar i hela sektorn.

Valår betyder ett stort antal nya politiker i landets kommuner och regioner. En del av dem saknar helt erfarenhet av kommunal ekonomi. Varas kommundirektör Anna Cederqvist och KEF:s Hans Petersson ger sin syn på vad en politiker bör ha koll på.

Frågan om privatisering av offentlig sektors verksamheter var en het fråga under årets valrörelse. I borgerligt dominerade Lomma kommun har äldrevården återkommunaliserats och nio av tio skolor är kommunala.

Den uppmärksammade styrningsmodellen ‘tillitsbaserad styrning och ledning’ väcker frågor: Vad är TBSL? Hur spritt är TBSL i Sverige? Vad vet vi om TBSL utifrån genomförd forskning?

När vi frågade hur partierna ser på växande statlig styrning av kommunsektorn, lyfter sex av dem fram att generella statsbidrag är att föredra. Ändå har vi så många riktade bidrag. Är det en läpparnas bekännelse vi ser i svaren?