”Ekonomin har en otrolig anpassningsförmåga”
Ju mer osäker omvärlden är, desto svårare att göra prognoser. Makroanalytikern Susanne Spector på Nordea ger kommunerna och regionerna rådet att försöka se nyktert på tillvaron och trots allt hålla i det långsiktiga, även i tuffa lägen med inflation och stigande priser.
Den sobra inredningen skapar känslan av en hotellobby snarare än Nordeas huvudkontor i centrala Stockholm. Utanför fönstret ligger Kungsträdgården i höstdis.
I en fåtölj sitter Susanne Spector, chef för makroekonomisk analys på Nordea. Hon har just fått frågan om vilka egenskaper som krävs för att vara en bra analytiker och funderar på svaret.
– Det finns inte en färdig mall utan jag skulle säga att det är många olika egenskaper som krävs för att lyckas. I makroteamet kompletterar vi varandra. Men det är klart att nyfikenhet och ett genuint intresse av att vilja veta mer om ekonomin är bra att ha.
Lägg därtill förmågan att vara pedagogisk och förutsättningarna för att få fram budskapet ökar.
– Att få förmedla ekonomi för att bidra till att göra skillnad är det som driver mig. När någon kommer fram till mig efter en dragning och säger: Nu fattar jag! Det är den bästa känslan.
SOM MAKROEKONOMISK analytiker är hon hela tiden i händelsernas centrum. Det är fokus på konjunktursvängningar, arbetsmarknadssiffror, prisutveckling, inflation och tillväxt, för att bara nämna något.
När vi samtalar om läget konstaterar hon att en av de största utmaningarna är att ge en balanserad bild av vad som händer. Det är lätt att fokus läggs på krisbranscher och med den mediedramaturgi som finns byggs bilden på att allt är nattsvart.
– Visst är läget bekymmersamt och de som drog nytta av låga räntor tidigare är också de som mest känner av att räntorna höjs kraftigt. Men det finns ljusglimtar som att ekonomin har en otrolig anpassningsförmåga. Den anpassningsförmågan är större än vad vi många gånger tror, vilket är en av förklaringarna till att vissa prognoser faktiskt slår fel, säger hon.
SEDAN FINNS det också prognoser som träffat mitt i prick. En av dem är den regionala prognosen som Susanne Spector gjorde i april 2020, när pandemin var i sin linda. Då förutspådde hon att regionerna skulle påverkas olika mycket och att det skulle gå bäst i norr och söder, och Stockholm skulle krympa för första gången på flera decennier. En annan är den som också kom 2020 och handlade om när arbetsmarknaden skulle vända.
Men det är viktigt att komma ihåg att en prognos är just en prognos. Ju mer osäkert omvärldsläget är, desto svårare att analysera. Susanne Spector är också ödmjuk inför de begränsningar som finns för analytikernas genomslag.
– Vår roll är att förbereda och visa på risker så att våra kunder, och även andra, har en möjlighet att hinna hantera dessa. Men det är tufft att nå igenom bruset och människan har ibland en benägenhet att vilja sticka huvudet i sanden. Då är det lättare att nå fram när jag sitter ner med enskilda kunder eller ekonomer ute i kommunerna och regionerna.
HENNES MEDSKICK är att även om läget känns tufft just nu så handlar det om att försöka se nyktert på tillvaron och fundera på hur mycket risker kommunen eller regionen har tagit och hur dessa kan hanteras. Det kan handla om allt från räntor till elprisavtal.
MÖTE MED Susanne Spector
Yrke: Chef för makroekonomisk analys på Nordea och filosofie doktor i nationalekonomi.
Familj: Man och två barn.
Fritid: Utöver familjen lägger jag min tid på yoga, att läsa böcker och vara ute i naturen. Hela familjen älskar att gå på picknick!
Samtidigt vill hon betona vikten av att försöka hålla i det långsiktiga även om man kämpar med budgeten här och nu. När det gäller till exempel investeringar kan det vara bra att ”hålla i och hålla ut”.
– Man kan göra paralleller till 2017 där de inom allmännyttan som ville bygga helt plötsligt fick in många anbud, och flera, som låg betydligt lägre än tidigare. Det blev en win-win, allmännyttan fick lägre kostnader och kunde samtidigt bidra till att hålla byggsektorn igång och därmed säkra arbetstillfällen, säger hon.
DET STORA intresset för ekonomi och samhällsfrågor har alltid funnits. Med rötterna i Uppsala följde en kandidatexamen i matematik och nationalekonomi vid Uppsala universitet. Sedan började Susanne Spector på forskarutbildningen.
– Det var lite av en slump. Min mamma hade forskat inom kemi och jag hade alltid sagt att forskarutbildning var något jag inte skulle göra. Men det där lilla ordet "inte" har ju en förmåga att falla bort ibland så det blev forskning även för mig.
INRIKTNINGEN BLEV arbetsmarknadsekonomi, den mest samhällsnära delen inom nationalekonomi, som Susanne Spector beskriver det.
– Arbetsmarknaden är något som berör. BNP och en del andra ekonomiska mått kan vara abstrakta, men hur arbetsmarknaden fungerar påverkar vardagen. Om man har eller inte har ett jobb att gå till gör stor skillnad.
EFTER NÅGRA år på Svenskt Näringsliv rekryterades hon under en föräldraledighet till Nordea. När pandemin slog till med distansarbete kom det med fördelen att det blev lättare att kombinera jobbet med att vara småbarnsförälder.
– Som analytiker har jag förmånen att ha ett flexibelt jobb. Analysarbete är något som är svårt att göra mellan två precisa klockslag på en speciell plats. Ibland får man faktiskt de bästa idéerna när man lyssnar på en podd och fyller diskmaskinen på kvällen.
TEXT: CHARLOTTA MARTÉNG, BILD: STEFAN BOHLIN
Gillade du artikeln?
Det här är en artikel ur vår medlemstidning Kommunal Ekonomi, som är landets ledande tidning inom kommunal ekonomi. Du som är medlem får tidningen i brevlådan eller digitalt sex gånger per år. Det går även att prenumerera på tidningen. Läs mer på Tidningen Kommunal Ekonomi.
