Förra veckan höjde Riksbanken styrräntan med en procentenhet till 1,75 procent. Prognosen är att styrräntan kommer fortsätta höjas det kommande halvåret. Inflationen är för hög. En viktig faktor som har bidragit till att driva upp inflationen är Rysslands krig i Ukraina som har skapat allvarliga störningar på energimarknaderna i Europa.

Genom att Riksbanken höjer räntan kraftigt nu är ambitionen att minska risken för hög inflation på längre sikt och därmed minska behovet av en ännu större penningpolitisk åtstramning längre fram.

Läs pressmeddelandet från Riksbanken

Kriget i Ukraina har drivit upp energipriserna och drivit på inflationen, även om inflationen var på väg uppåt redan innan. Den hårda nedstängningspolitiken under pandemin slog hårt mot ekonomin. Produktionskostnaderna steg och varubrist uppstod, vilket fick igång inflationsprocessen. Men den kanske viktigaste faktorn är dock penningpolitiken.

Riksbanken har enligt Fredrik N G Andersson under snart tio års tid stimulerat ekonomin med rekordlåga räntor och stora köp av värdepapper.

Läs artikeln i nyhetsbrevet Apropå

Jämfört med den prognos SKR presenterade i april är den viktigaste förändringen att de nu räknar med starkare nominell skatteunderlagstillväxt under hela prognosperioden, men att köpkraften är kraftigt nedreviderad speciellt 2023–2024. Detta beror på en högre allmän prisuppgång och ökade pensionskostnader när prisbasbeloppet ökar kraftigt.

Läs rapporten från SKR

SEBs prognos är att allt högre inflation och snabba räntehöjningar innebär att de ekonomiska utsikterna försämras på bred front. BNP-prognoserna justeras ned kraftigt för framförallt 2023 och tillväxten i de utvecklade ekonomierna (OECD-länderna) väntas stanna vid 0,9 procent, ned från 2,3 procent i prognosen i maj. Svensk BNP-tillväxt stannar på 0,0 procent nästa år. Riksbanken höjer ändå takten i inflationsbekämpningen och styrräntan toppar på 2,25 procent redan i början av 2023. Hushållen pressas av fallande realinkomster, stigande priser och fördubblade räntekostnader och bostadspriserna faller med 15-20 procent.

Läs rapporten från SEB

Nu finns handlingarna inför årets Föreningsmöte, den 16 augusti, att ta del av här på hemsidan.

Årets tredje nummer har kompetensförsörjning som tema. Kompetensbrist i näringsliv och offentlig sektor har blivit en av samhällets största utmaningar, på både kort och lång sikt. Det kräver en hel del institutionella förändringar.

Nu har du chans att uppleva Jan Sturessons välbesökta seminarium från Kvalitetsmässan i maj 2022, där Jan framförde sina tankar kring framtidens kommuner och vad som kännetecknar dessa.

Varmt välkommen till händelserika dagar i Malmö i augusti! Vi möts den 16 augusti för KEF-dagen med föreningsmöte, följt av mingel och middag. Dagen efter börjar KOMMEK, som pågår 17–18 augusti.

Vi har gjort en del förändringar i KEF:s certifieringsprogram. Det innebär framför allt att fyra olika nivåer har bakats ihop till två delar; Grundläggande kunskaper samt Fördjupade kunskaper. Syftet är att det ska vara lättare att förstå hur programmet är uppbyggt.

Årets andra nummer av Kommunal Ekonomi innehåller temat hållbarhet, med fokus på Agenda 2030 och klimatanpassning. Agendan har starka fördelar som pådrivare av hållbarhet, men det finns även kritiska röster.

KEF är en av medarrangörerna till KOMMEK och hoppas så klart möta många av våra medlemmar på plats i Malmö! Dagen före KOMMEK, den 16 augusti, möts vi för den årliga KEF-dagen följt av Föreningsmöte.

Rådet för kommunal redovisning, RKR, har remitterat ett utkast avseende en eventuell revidering av R3 Immateriella tillgångar som styrelsen i KEF har yttrat sig över.

Vet du någon eller några som har gjort en särskilt bra prestation inom området kommunal ekonomi och som borde tilldelas KEF:s pris "Årets kommunalekonom 2022"?